Antingen kan jag välja att gå in i en sjukdom, låta den äga mig genom att känna sig ännu sjukare – inte bry sig om ngt och bli ett offer till sjukdomen eller så tänker du att jag ska vinna dig, ta fram kämpen i mig . Yes!!!
Nu har det gått 5 veckor sedan jag opererade mig. Min väntan är fortfarande att få besked om behandling. Jag mår väldigt bra mentalt och känner en stark och djupare livsglädje än innan. Jag njuter och lyser upp i livet med tacksamhet av att få vara här.
En god vän sa till mej : Kom ihåg att :Starka kvinnor får starka utmaningar, för att sedan stå till tjänst och finnas där med sin erfarenhet och visdom till andra. Namaste <3
Den styrka jag har inom mig växer mer och mer , jag kan känna det i hela benen . Under min Training for life blev jag tilldelad ett namn , Viresha – det är framtaget genom meditation och kom till mig , betydelsen är oövervinnlig styrka och det har jag verkligen känt och visat på många olika sätt. Speciellt nu- Min inre styrka och urkraft som hjälper mig framåt och inspirerar andra .
Mina vänninor Evelina & Caroline hade tänkt ta hand om mig med matlagning ,köpa med mat osv, men där kom jag på stan 5 dagar efter operation piggare än dom själva . Första veckan efter operation var det viktigt att leva som vanligt med en tupplur då och då , att ligga i soffan en hel dag & läsa eller dra en serie var det inte på tal om. Då kunde blodproppar komma på besök. Varje dag i en vecka fick jag ta en spruta i magen för att förhindra dessa proppar. Och ja ni vet ju jag & sprutor, men andetagen var med mig.
Många vänner och bekanta säger ofta att jag är den starkaste personen de känner & de beundrar det , jag tror inte jag förstår det själv eg…eller jag förstår det i mig – min urkraft men just hur bra jag tagit detta med cancern, det….Det jag går igenom stärker mig ännu mera och det kan jag ha med mig sedan för att hjälpa andra att ta sig igenom mörkret med ljuset som skimrar fram mer och mer.
Jag låter kroppen läka genom vila, bra kost , promenader, mjuk yoga och att göra roliga saker. Unna mig saker och känna mej extra lyxig. Skämma bort mig själv och tänka att varje dag är att fira. Äta godaste maten en tisdag och klä upp mig en onsdag tex Bo på hotel mitt i veckan i vackra miljöer .
Jag har varit ute en hel helg och bara dansat, lett och skrattat och haft det fantastiskt . Människor frågar hur jag kan vara så glad och lysa av äkta glädje i ögonen. En del vet inte ens om att jag opererat mig nyligen Jag är hög på livet är mitt svar ofta, och ser ljust på det. Med allt som har hänt har jag fått med mig så mycket. Jag är rikare nu än tidigare och kan se ännu mera vad som är av vikt och inte.
Har varit stundtals nervös nära inpå besluten som tagits om planen och har som en klump i halsen. Sedan februari har det varit en väntan och väntan. Det skapar tålamod och tillit till att allt är som det ska. Att sitta lugnt i båten.
Det som varit tuffast hittills är att jag är väldigt trött. Även om jag sover 9 timmar vaknar jag med känslan av att jag nyss somnat. Sedan går jag runt hela dagen men en ”möss” känsla av att ej vara vaken eller klar i hjärnan. Dricker näring som ger energi för att få kraft.
Min hjärnan är fortfarande inte med och är trött av alla mediciner med örat. Jag kan inte alltid köra bil pga yrseln mitt låga blodtryck orsakar, 90/60 ligger det på , snurr snurr och örats resa .Min trumhinna är fortfarande trasig och den ska vi oxå operera framöver så att den blir hel. Jag får fortfarande ej få in ngt vatten i örat & min hörsel är väldigt nedsatt.
Jag har även varit på Lymfmöte med en grupp kvinnor och fått information om träning för min arm. En axil operation tar även bort muskel och nervtrådar som gör att jag ej kan anv min arm fullt ut. I början fick jag inte ens av eller på mig tröjan själv. Men jag har kämpat på med mina övningar , små små steg. Har även en egen fysioterapeut som hjälper till med stretchat och töjning . Fick även en inflammation i senan som gjorde det hela mkt svårare.. Jag kunde inte räcka upp armen eller bära tungt. Jag får sova med massa kuddar så armen kommer högt och benen. Min känsel är borta i armhålan och det känns pirrande på baksidan av armen. Min vänstra skuldersida är svag och skall tränas upp.
Att veta att denna trötthet kan hålla i sig i flera år , att jag alltid har chans att få lymfödem, rosfeber och större infektionsrisk på min vänstra sida, Min inre läkning av såren tar 2 år ..
Det är det som kommer över mig stunder och gör att vissa dagar till ledsna dagar. Då låter jag tårar falla och gråter ut . Jag är väldigt öppen med min sårbarhet och visar den vart det än är i stunden då klumpen kommer med gråt i halsen. Att få ut det läker och ger plats för annat inom oss. Jag är samtidigt så glad att jag är jag, jag älskar mig själv lika mycket med som utan ett bröst, nu och sen ,med ärr och sår…Jag döljer inte att det fattas och jag pratar gärna om det med människor omkring mig. Om jag vill kommer jag få ett nytt bröst framöver och det är inget jag vet idag om jag vill.
Behandling – Besked
Så idag fick jag det slutgiltiga svaret, nervös och nervös gick jag till mina 2 möten idag med min vännina Evelina & kära mor. Vi träffade först onkologen, en timmes möte som snurrade i huvudet. Jag skulle inte få cellgifter, puh vilken lättnad. Min största oro.Däremot skulle jag få strålas i 20 dagar i Göteborg och även börja ta hormontabletter. Dessa skall tas i 5 år varje dag. Får jag inga direkta biverkningar så kan jag ta de ytterligare 5 år. De värsta biverkningen är svallningar, svettnigar, minskad sexlust ,illamående , magproblem samt att man blir låg. Kände mig ledsen och tårar rann för kinderna. Är ju så emot tabletter av alla dess slag. Såg framför mig hur jag sakta skulle förändras från mitt sanna jag till ngn annan med ngn dimmig dammig dräk. Jag är ju så hög på livet och vill inte ha ngt lock som läggs på mitt ljus. Men det behöver ju inte bli så heller så sänder nu ljus ljus och ljus till detta. Ngt i mig säger ju att jag ska ta dessa .
Det visade sig även ha varit 5 tumörer i bröstet. 3 som de ej upptäckt, för de hade precis fötts och inte börjat växa fullt än så det var tur att vi tagit bort hela bröstet.
Strålningens bieffekter är att jag kommer få som ett brännsår, kommer aldrig kunna sola området utan solskydd 50 vilket jag har ändå , det kan bli rött och svullet så det måste smörjas. Vissa biverkningar kan komma senare….
Vi kommer även göra en magnetröntgen på det andra bröstet för att försäkra oss att det inte gömmer sig ngt där oxå. Sedan skall en ärftlig utredning göras vilket känns tryggt för min dotter Rosines skull <3
Jag grät mkt på mötet just för rädsla av att: Kommer min kropp klara detta ? Allt jag varit med om det sista ,sedan eget företag och själv med 2 barn och all vardag med det.
Efter onkolog var det vidare till min underbara kirurg som sprider glädje, hon pratar positivt och vänder saker så man skrattar.
Inte ska du ha kirurg tejp på ärren, de ska luftas o läkas fritt, hur ofta tar du upp armen o visar det tex? Fniss, ja då jag dansar men de är nog inte det första som människor tänker på då du dansar … sant så sant.
Alla ärren såg så fina ut, hem fortsätta smörja och massera med kokosolja.
Allt har biverkningar på förpackning sa Jeanette, du är ju sån person som kommer försöka känna av de innan du ens svalt tabletten , ja fniss så är det juh. Så jag ska nu använda min tankes kraft åter igen och placebo effekten till att vända det till ngt positivt. Göra det som en liten sermoni vid varje intag till att den bara kommer göra det som är gott till mig i kroppens, och dens huvudsakliga ändamål. De är som små missiler som jagar upp sitt mål i min kropp, där dom ställer sig som en järndörr framför öppningen och skyddar så de ej kan spridas.
Av allt de onda så har jag fått det godaste av de onda. Jag önskar alla kunde vara så inkännande , kärleksfulla och härliga som min kirurg. Allt ljus till henne. Var tårögd då jag kramade henne som tack för min uppskattning. Det vände hela fm till en annan känsla i kroppen. Även om jag kände mig väldigt trött och lät resten av dagen få sjunka in minut för minut.Min avslutning den dagen var en underbar healing behandling av världens bästa Ingeborg, tack du är en ängel.
1 kommentera
Det gör så ont i mitt bröst när jag läser din resa? Du är en inspirationskälla till allt som går att beskriva på denna jord! Det är såna som du som sätts på prövningar, så orättvist kan jag tycka. Men vem ska sprida glädje och ljus till andra? när de går igenom nått så fruktansvärt. Du Anna är en överlevare och jag önskar fler var som du❤️ Kämpa på underbara människa för det här kommer att härda dig ända in i benmärgen.