Tack alla för era fina ord och tankar på sociala medier. Låter orden sjunka in.Det värmer i mitt hjärta och lyfter mig. TACK .
Så orättvist och så otroligt stora berg att bestiga gång på gång. Ändå är du så fylld av ljus och inspirerar alla oss som kämpar med våra hinder och svårigheter. Du är magisk vägledare och det vill jag tacka dig för av hela mitt hjärta. Att du tog på dig det livet du lever med allt du gått igenom. Hur du reser dig upp varje gång är häpnadsväckande. Dina utmaningar du fått strida med och gå igenom är inte gåvan. Det är DU som är gåvan ❣

Somliga drabbas av det mest ovanliga… somliga får stora berg att bestiga. För varje berg att bestiga blir vi starkare o starkare….Vi tar oss upp för de nya branta kullarna med krafter som inte går att se eller ta på. Krafter med tillit och ljus . Ljus att ta oss igenom det som just då känns tungt, svettigt, ledsamt, hårt och oumbärligt.Belöningen som kommer på färden är nya gåvor, verktyg . Nu sitter jag här i min stillhet. Med Bells pares som medfört en otrolig trötthet i min kropp och en sorg i mina ögon. Tid för reflektion, tid att verkligen blicka inåt.
Jag har bestigit många bergstoppar i mitt liv.
Hur många höga, branta och svårslingriga berg ska just jag bestiga? Många onämnda här men en av de svåra var när jag av olika anledningar blev ensamstående mamma med Thorvald som endast var 8 dagar. Att ta sig igenom allt som då hände parallelt med att vara en närvarande mamma. Att hålla i allt föräldraskap själv med vakna nätter, amning och flytt. Den backen var overkligt oförväntad och ledsam åt alla håll, på många sätt. Tacksam av att vi är där vi är idag trots den smärtsamma resan.
Att nästa berg blev att gå in i det istället för upp kom såklart inte oväntat . Allt kommer ikapp. Nu var det dax att trycka på stopp knappen. En stopp knapp för att gå mer mot ljuset än djupare ner i depressionens mörker. Då började min inre resa.. En fortfarande pågående resa. Flera år av att jobba med mig själv i de allra svåraste utmaningarna. För att nå ner i mitt djup och skala av flera lager av löken. Ner och in , utmana, exponera, våga och med det växa som människa till den Anna som fanns där inne bakom allt . Bakom alla murar som byggts upp och programeringar. Murar av rädslor, och en identitet som inte lyste sin sanning. Blomma ut till kärlek och magi.
En känslan du når inom dig då allt får komma ut och läka är obeskrivligt starkt. Få din inre skatt att lysa starkare än solen .

De fysiska bergstopparna
Sedan kom mastodit , livshotande benröta med 5 veckors tuffa berg att klättra på. Smärtor och rädslor med nära döden känslor studsade fram och tillbaka med att se vad det egentligen handlade om. När jag precis skulle ta fallskärmen ner från toppen så dök ett hemligt dolt berg upp precis bakom .. Bröstcancern. 6 tumörer, strålning. operationer, undersökningar som fick kroppen att skaka. Att i detta se att de kunde varit värre. Att få hjälp himlens solskens kraft för att klara dig igenom… Och stundtals även tappa kraften. Något kärt togs ifrån mig, men något annat tog plats. Gåvan till att växa som kvinna och finnas där som en gåva för andra.
Kärlekens lott – det tuffaste berget som gav så mkt mer än tog.
Att en kär vän och kärlek försvann plötsligt kom som en chock i hjärtat. En sorg som kommer kännas för evigt och en saknad av dig Ted…
Den mest overkliga berget . Att först våga släppa in någon i mitt hjärta. Första gången på många många år. En lycka som gav fjärilar i magen, svävandes omkring mig med regnbåges stoft. Chocken i att ha blivit totalt lurad,förd bakom ljuset & förtalad med ett resultat av psykiskt övergrepp . Resultat av det jag sitter med här idag. Att känna chock på cellnivå som får kroppen in ett stadie som är overkligt läskigt. Hjärtat krossas och hela din tillit försvann.. för en stund.

Gåvan i det är att lära mig så mkt om just såna här människor och se varför jag gick in i den elden utan skydd….Att parallellt med detta bli anklagad och smutskastad för saker som inte ens jag vetat om känns sorgligt och orättvist . Orättvist då jag i all sorg tog steget till att få fram sanningen.. Och ingen annan vet väl mer om mina känslor och det jag sett , hört än jag själv? Mer än universum , mer än gud… Det har tagit hårt att hjälpa samtidigt som jag blev trampad på. Men som den ljusarbetare jag är så ser jag kärlek och ljus även på de mörkaste platser. För att sprida min facklas sken så att dom i mörkret kan bli godare och inte såra fler på sin färd.
Drömkåkens dolda vrår
Huset vänds upp o ner pga råttor asbest vattenläcka , feldragna elledningar ,rör mm. Efter att ha bort hemifrån i hopp om att kunna bo hemma i allt damm kaos så inser jag plötsligtatt jag måste flytta. Igen! Så vår lilla Kiara kan komma 2 dagar senare. Och där var änglarna med mig till att få denna magiska bostad idag. Ett mysigt tryggt krypin. Tills allt är klart…..landar och lyser i solstrålens ljus mer än någonsin…
Bells Pares – Godartad ansiktsförlamning

När livet verkligen var på sin allra högsta ljus topp. Kom ett mörkt moln. Att vakna med ansiktsförlamning. Som senare blev en färd o ambulans och undersökningar som återigen skapade rädsla och chock….Inlagd och ovetandes om NÄR denna resa kommer få ett slut.
Livet har verkligen tagit med mig på svindlande höjder
Nu sitter jag här med många tårar som faller. I en trötthet som känns tung och ledsam. Yr, matt med suddig syn. Försöker få hoppet att ta över rädslan av att mitt ansikte kommer bli bra igen -med den motoriken jag hade innan. Med de gnistrande livfulla ögonen som såg och log mot livet. Som lyste som ett barn på julaftons morgon.
Stillhet, ensamhet och på det meditera in vad livet vill med detta. Vad ska jag nu lära mig av denna . Att vila och verkligen ta hand om mig på ett annat sätt än innan. Tid av reflektion. Visa ytterligare en gång att jag är så stark av alla dessa branta resor ? Livet har verkligen tagit med mig på svindlande höjder .Jag tar en dag i taget och är just nu tacksam att det inte var värre. Med ett nu ännu svagare immunförsvar sitter i mitt lilla krypin med Kiara för att inte få på oss något annat . Ljus, tillit och änglarnas kraft är med oss. Tacksamt.

1 kommentera
Tack Anna för att du delar med dig! Tack för att du är den du är och att du är så stark. Önskar jag hade hälften av din styrka, men din styrka lyfter även mig idag, fick en vision av att jag reser mig ur askan och skakar ur mina fjädrar som Fenixen.
Kram 💕