Att skriva manus till min alldeles egna bok har tagit många månader. Från min idé till planering. Att fånga stunder då fingrarna glöder extra mycket utan att tänka alltför mycket går i en ilande fart.

När manus är inlämnat visar det sig vara över 120.000 ord. Wow så mycket text 😅 En ny bibel. Det motsvarar ungefär en bok på 500 sidor utan bilder.
Helgens utmaning var att få ner den så kort det går. Stycke för stycke togs delar av mitt mästerverk bort för att få med det bästa av det bästa. Rätta, justera. Ta bort kapitel och tusentals ord. Huvudet snurrar – orden blir tillslut som myrornas krig på tv. Andas 🧘♀️ Paus fanns det knappt nån tid för.
Varje sekund och minut har dessa dagar varit värdefulla för att inte få boken försenad från boksläpp. Vilket betyder att bokmässan hamnar på fel sida av mitt boksläpp.
Detta var det sista jag behövde
Att jag mitt i skrivandet får oväntade sms som skapade besvikelse chock. Som i sin tur skapade en negativ stress i min redan hårt arbetade hjärn. Att få dessa ovälkomna känslor på besök gjorde allt mycket svårare.
Jag hade godhjärtat öppnat upp mitt ena hem och får tillbaks det i ett chockerande skick med osmakliga överraskningar.
Fokus på bok försvann. Tron på mänskligheten försvann den med ytterligare. Liksom energi och mängder av viktiga timmar. då jag och min kära mor fick lämna Borås och tangentbord för egen inspektion.

Mitt goda generösa hjärta som alltid vill alla väl känns plötsligt trampat på. Denna gång fick jag nog! Detta var över alla gränser för respektlöshet. Jag satte ner foten och stod upp för mitt hem och mig själv.
Utan en ursäkt för mina ägodelars berg och dalbane tur och allt stök blev det ett fortsatt ohjärtlig respons .
Försöker kämpa i kapp i motvinden som flög rakt mot min stora hjärta.
Ska jag skratta eller gråta – lägger bort min mobil och förundras över hur jag fortfarande tror jag känner människor som står mig så nära i både hjärta kropp och själ. Hur där det ens möjligt att det kan bli såhär? Vad händer i värden med människors förnuft? Egenansvaret?

Släpper tanken och låter inte mitt ljus påverkas även om min sinnesro fick fel fokus ett tag. Försöker skriva vidare och kämpar med stolthet över mig själv och min kraft jag idag besitter.
Och det är de viktigaste! Den känslan i mig själv. För rättvisa och värde. Vår girl power ska sprudla ut vårt egenvärde och inte gömmas. The Force are with us.
Efter dessa tre intensiva dagar nådde jag 92.000 ord och fick en massage till mig själv från mig själv på köpet 😍 Tack Hudvårdsinstitutet för att ni tog hand om mig idag ✨Och tack Julia för att dina ögon på manuset. Du är bäst <3
Nu fortsätter processen. Så spännande att känslan av jultomtens ankomst hamnar bakom detta äventyr. Det är nu det händer. YES.
